Så fungerar ett flygplan

 
 
Film om flygrädsla   Flygrädslekurser   Tips för flygrädda   Fakta om flygplan
 
Att flyga är ett av de säkraste sätten att resa och det är exempelvis mycket farligare att åka bil eller buss. Nedan hittar du fakta om flygsäkerhet och hur ett flygplan fungerar. Jag hoppas att detta kan minska eventuell oro inför en flygning.
 
Under 1998 genomfördes till exempel över 15 miljoner flygningar i världen, av dessa var det tio stycken som råkade ut för allvarliga krascher. Risken att vara med om en flygkrasch är ungefär 1 på 3 miljoner. För att ge ett perspektiv på detta faktum, så måste du flyga en gång per dag i 8 200 år för att komma upp i tre miljoner flygningar.
   Trots att krascher är väldigt sällsynta inom flygtrafiken, så utvecklas hela tiden säkerhetssystemen. Plan genomgår även kontroller innan varje flygning, Pre flight check, personal går runt planet och ser till att det inte har några läckage, skråmor eller liknande. Innan start provar piloten instrumenten, roder och motorer.
   Var tredje till femte dag gör man ytterligare kontroller, maintenance service check, där man mer grundligt går kontrollerar instrument, roder, landningsställ och liknande. Ungefär en gång per månad görs ytterligare kontroller.
   Ungefär vart annat/tredje år görs en total kontroll av planet, där det så gott som helt skruvas isär och varje skruv kontrolleras noggrant.
 
Så fungerar jetmotorn
Med hjälp av en jetmotor drivs planet framåt av en vätske eller gasstråle. Strålen erhålls genom att luft tas in i motorn genom ett luftintag. Luften passerar genom en eller flera kompressorer, där trycket höjs innan bränsle tillförs och förbränning sker i brännkammaren.
   Gasen som bildas expanderar och sprutar ut bakåt via en turbin som driver kompressorn. På så sätt uppkommer en reaktionskraft (motkraft) som driver flygplanet framåt. För sin drift fodrar jetmotorn en luft- och bränsleblandning.
   Efter 1 000 – 3 000 timmar (beroende på typ av motor) ges motorerna en totalöversyn och plockas isär i smådelar. Varje del kontrolleras och ersätts vid behov.
   Start av motorerna ger ett visslande eller surrande ljud och lätta skakningar i flygplanet. En mekaniker med hörlurar övervakar varje motor i tur och ordning under starten.
   Motorvarvet kan variera ganska mycket de sista minuterna före landningen då piloterna måste hålla en exakt fart.
 
Så lyfter planet
Lyftkraften för ett flygplan uppkommer genom att den mot vingen strömmande luften avlänkas nedåt. Denna luftmassa får då en acceleration nedåt, således blir det en uppåtriktad reaktionskraft på vingen och planet lyfter.
   Erforderlig stabilitet och manöverförmåga åstadkoms genom att planet är utrustat med stabiliseringsytor och manöverroder.
   För att ge planet kursstabilitet finns vanligen baktill en vertikal stabiliseringsyta, en fena. Svängar i sidled (girrörelse) åstadkomms med ett sidroder på fenans bakkant. Vanligen manövreras sidrodret från planets cokpit med pedaler.
   Den horisontella stabiliseringsytan, stabilisator, längst bak på planet skapar längdstabilitet för planet. Höjdmanövrer åstadkoms med höjdrodret på stabilisatorn.
   Rollrörelse (lutning) skapas i första hand genom att använda skevrodret, som normalt sitter i bakkanten av vingarnas yttre del. Vanligen manövreras höjdrodret och skevrodren genom en spak eller ratt.
   Väl uppe i luften kan piloten koppla in autopiloten, som håller planet på den kurs och höjd som har ställts in. Navigeringsutrustning på marken eller i satelliter kan kopplas till autopiloten, som då genomför flygningen enligt den färdplan som har programmerats in i systemets dator. Den kan även genomföra landningar.
   Piloten övervakar hela tiden, när autopiloten är inkopplad, så att alla moment genomförs enligt planerna och är även beredd att ta över flygningen om något oförutsett skulle inträffa.
 
Flyga med en motor och glidflyg
Man kan genomföra alla faser i en flygning med bara en motor (om den eller de andra motorerna av någon anledning skulle gå sönder). Därtill kan ett flygplan glidflyga flera mil utan motorhjälp om man är på marchhöjd.
   Glidtalet anger ett flygplans höjdförlust under glidflykt. Glidtalet bestäms av förhållandet mellan lyftkraften och luftmotståndet, och är för ett trafikflygplan med motorn i tomgång ungefär 15, medan ett segelflygplan för tävlingsbruk kan ha glidtal över 40.
   Det innebär att segelflygplanet kan glidflyga drygt 40 km i vindstilla luft från en utgångshöjd av 1 000 meter. Samma sak för ett trafikflygplan torde då vara 15 kilometers flygsträcka om det är på 1 000 meters höjd (om motorerna skulle vara avslagna). Ju högre upp planet befinner sig, desto längre kan det glidflyga.
 
Turbulens och luftgropar
Turbulens, (av latin turbulentia: oro, förvirring, av turba: oordning, virrvarr). Man skiljer inom meteorologin mellan dynamisk och termisk turbulens. Den dynamiska utlöses genom luftens friktion mot jordytan och den termiska uppkommer vid luftens uppvärmning nära jordytan.
   Genom turbulens sker en effektiv omblandning av luften inom troposfären. I ett flygplan ger sig turbulensen till känna som slag eller stötar samt som så kallade luftgropar. Luftgrop, är en benämning på ett område med sjunkande luft i atmosfären, vilket föranleder plötslig höjdminskning hos flygplan.
   Turbulens påverkar inte planets säkerhet, det är byggt för att klara det, däremot kan passagerare skada sig vid grov turbulens om de inte sitter med säkerhetsbältet på (därav kommer skylten upp om att man skall spänna fast sig vid turbulens). Piloterna är alltid fastspända, för att inte kastas ur sina säten vid turbulens. Det har inte inträffat några flygkrascher på grund av turbulens.
 
Mer flygfakta
 
Utkörning (taxning) kan vara ganska hoppig i början. Flygplanets höga vikt på små hjul gör att däcken under parkering kan få platta fläckar undertill och det kan ta från några hundra meter till flera kilometers markkörning innan de återtar sin runda form.
 
Mindre än en minut efter att planet lyft hörs en kraftig duns när hjulen fälls in och luckorna stängs efter dem.
 
Vingarna är byggda så att de skall vara böjbara och flexibla. De kan röra sig fyra meter upp och fyra meter ned utan problem. Hittills har det aldrig inträffat att ett plan har tappat vingarna.
 
Det kan bli en duns när flygplanet sätter sig på banan beroende på att hjulbromsarna har ett antilåsningssystem för våta och hala banor som inte fungerar om hjulen sätts för mjukt i banan. Motorljudet ökar kraftigt precis när planet tagit mark eftersom motorutblåset vänds framåt för att hjälpa till med inbromsningen.
 
Marschhöjden är den mest ekonomiska flyghöjden för ett flygplan, med hänsyn till framför allt bränslekonsumtion. Den mest effektiva marschhöjden för ett jetdrivet trafikflygplan är kring 10 000 meters höjd.
 
Robert Karlsson // Jorden Runt //
 
Tips på kurser för att bota flygrädsla