Till
Det är den 8 augusti 1492
och de tre Spanska fartygen Santa Maria, Pinta och Nina ger sig av mot
Indien. De är ute efter rikedom, ära och berömmelse. Tidigare
har många andra skepp gjort denna resa, det som skiljer denna expedition
mot tidigare är att de lägger ut en annan kurs, västerut
i stället för österut runt Afrika. Många är skeptiska
mot att det går att komma till Indien denna väg och man har
endast fått ihop en besättning på 120 man.
Efter ett fyra veckors uppehåll
på Kanariöarna för att laga Pinta´s roder, korsar
de Atlanten. Väderleksförhållandena är perfekta och
det är egentligen som vilken annan sjöresa som helst. Men ju
mer man avlägsnar sig från Europa, desto större blir besättningens
oro för de okända farvattnen.
Kaptenen för expeditionen heter Cristopher Columbus
och hans åtgärd för att stilla besättningens oro är
att föra två loggböcker. En riktig för egen räkning
och en avsedd för besättningen, med falska uppgifter om avstånden
de tillryggalagt. Att kompassen visar fel gentemot beräkningarna
i loggboken förklarar Columbus med att polstjärnan ändrat
läge på himlavalvet, vilket besättningen accepterar som
en rimlig förklaring.
Sina teorier om att det skulle gå att segla till
Indien västerut över Atlanten hade Columbus fått styrkt
av dåtidens främste kosmografiske auktoritet, den florentinske
läkaren och matematikern Paolo Toscanelli. Toscanelli inte bara höll
med Columbus, han ritade också en karta där det klart framgick
att det var lättare och kortare att åka denna väg.
Land i sikte
På morgonen den 12 oktober, tio veckor efter starten, hörs
glädjetjut från utkiken om land i sikte. Columbus skriker stolt
ut till sina män att de är de första att ha seglat till
Indien västerut. En liten roddbåt tar Columbus i land och han
utropar det som Västra Indien. Nu vet vi att det var en av öarna
i Bahamasgruppen de landsteg på. 16 dagar senare den 28 Oktober landstiger
de på Cuba och den 6 december på Haiti.
Skeppet Pinta, med kaptenen Martin Pinoza ger sig iväg
på egen hand. Efterhand som månaderna går utan att de
återkom blir Columbus orolig att Pinta är på väg
hem för att ensamt ta åt sig av äran för expeditionen.
Så redan efter tre månader i Västindien
ger sig Columbus av hemåt med högsta fart. Efter efter två
och en halv månader ankrar de upp i den Spanska hamnstaden Palos.
Pinta har inte ännu synts till så Columbus kan ta åt sig
äran för bedriften. Färden till Barcelona blir ett triumftåg,
Columbus blir kallad "amiralen över världshaven". Från
Västindien, eller från Indien som Columbus tror, medför
de guld och ädelstenar, egendomliga djur och växter och några
västindier som tagits med (de var flera från början, men
många har dött under överresan).
1 500 man vill iväg
Det dröjer inte länge innan han vill iväg igen, nu
är det lättare att skaffa pengar och besättning än före
första resan. Det tog mer än tio år för honom att
få ihop medel till första resan.
Andra resan startar i slutet av år 1493, nu med
hela 17 skepp och 1 500 man. Denna resa varar ända till 1496 och
mänga av resenärenrna är människor som bosätter sig
på öarna.
Mellan åren 1498 och 1504 hinner Columbus med ytterligare
två resor till det som han under hela sin livstid fasthöll vid
att det var Indien.
Columbus hade under årens lopp skaffat sig många
fiender och många var avundsjuka på hans ställning och
rikedom. I mångt och mycket berodde det troligen på att han
sägs ha varit en komplicerad man att ha att göra med. I vissa
fall var han fåfäng och skrytsam, för att i andra fall
vara tyst och förtegen. Han ville inte gärna dela med sig av
äran för de upptäckter som gjordes under resorna.
Från tredje resan återvände han slagen
i bojjor, men han lyckades ta sig ur snaran och krånglade sig senare
iväg på ännu en resa. När han återvände
från sin fjärde och sista resa över Atlanten, efter att
ha sett kusten av Honduras, var han inte alls populär och dessutom
märkt av olika sjukdomar. Han blev inte alls väl mottagen och
försvann ensam och övergiven till Valladolid. Där dog han
två år senare, utan att speciellt många höjde på
ögonbrynen eller sörjde hans bortgång.
Mer om Columbus:
http://komvuxnet.gotland.se/hikjell/columbus.htm
www.ramnes.gs.vf.no/columbus.html (på norska)
Columbus (på engelska)
www.acs.ucalgary.ca/HIST/tutor/eurvoya/columbus.html (på engelska)
Robert Karlsson (2 juni 1997)
