Thailand - Sommaren 1998

16-årige Nils Johan Törnström berättar om sin resa till Thailand och tar oss med från ett hett och avgasfyllt Bangkok upp till djungeltreck i Chiang Mai och därefter ned till Södra Thailand.

Den 6 juni 1998. Jag, min bror, hans familj och deras kompisar befinner oss på Kastrup och mina ögon stirrar hela tiden på TV-skärmen. Visst, jag har rest mycket tidigare, men inte såhär långt. Europas länder kan jag utantill vid det här laget, men Asien...
   Det ska bli underbart!
   Det hela hade börjat med att min bror ringde mig i januari samma år och började samtalet helt abrupt med meningen: "Ska du med till Thailand?" Först blev jag helt stum men fick till slut fram: "Ehh... Ja". För mig började resan redan nu. Som sagt hade jag rest en hel del tidigare men detta var ändå något speciellt.
   Där satt vi och väntade på att det skulle stå Boarding vid vår flight. Vi skulle flyga till Bangkok och spendera 3 dagar där sedan skulle vi ta oss norr ut och avsluta vår resa i söder. Flygresan till Bangkok blev ganska seg. Hur trött jag än var så kunde jag inte sova, jag var så spänd inför denna resa.
   Det enda som ställde till det för mig var att det skulle gå ett fotbolls-VM i Frankrike. Det var ju skoj men de sena matcherna hemma i Europa skulle sändas på TV nere i Thailand vid tvåtiden på natten, men visst, då var det bara sömnen som stördes.

Chockad av luftfuktigheten
När jag gick ut ur Thai Airways Boeing 747 i Bangkok fick jag en chock. Luftfuktigheten var enorm, det hade min bror sagt, men inte trodde jag att det skulle märkas så mycket.
   Manohra, namnet på vårt förbokade hotell i Bangkok, var det inget fel på över huvudtaget, lite överskattat kanske. Vadå överskattat? Jo, hemma i Sverige fick vi en bild av hotellet genom en broschyr där det stod att de till exempel hade ett gym. Det så kallade gymet visade sig vara EN bänkpress och ingenting annat. Jaja, hur som helst så störde det inte mig, jag hade inte tänkt använda någon gym, hur stort det än var.
   Jag åker inte till Thailand för att träna utan för att uppleva saker, äventyr och att få göra det jag gillar bäst - bara resa! Jag gjorde dock ett misstag i Bangkok som jag aldrig ska göra om - äta godis i sängen. Jag varnar alla för det, om ni inte vill ha de här små räliga krypen som kallas kackerlackor att mysa med er i sängen.
   I Bangkok gjorde vi inte så himla mycket, vi beslutade att om vi ville kunde vi ta en "Bangkok-sväng" till innan vi åkte hem. Det enda som jag riktigt varmt skulle vilja rekommendera alla som kommer till Bangkok är det lilla kvarteret Silom Village. Där finns också ett mysigt litet hotell som heter Silom Inn. Silom Village hittar du på den centrala Silom Road.
   Nä, uppleva var det. Vi satte oss på tåget till Chiang Mai, den mycket mindre staden i norr. När vi gick ut från tågstationen blev vi bombarderade med folk som ville att vi skulle åka till just "dera" hotell.
   Till slut hamnade vi på ett hostel vid namn North Star. En sak som vi uppskattade var den pool som man erbjöd gästerna. Det var gött att kunna svalka sig där lite då och då.

Trecking en höjdpunkt
Den trekkingen som vi tidigare beslutat oss för att vi skulle göra uppe i Chiang Mai kom att bli resans höjdpunkt, i alla fall för min del. Första dagen i denna tvådagars tur, skulle vi vandra fyra timmar (längre tid om det skulle börja regna) till den byn där vi skulle sova över.
   Dagen började bra, fint väder och en kanonguide! Han var riktigt kul och trevlig. Vi trampade på. Jag, som inte är någon atlet precis, trampade på riktigt bra, bättre än jag hade förväntat mig. Men så när det började luta nedåt kom det där fruktade regnet.
   Jag som för inte så länge sedan gick på kryckor för en bruten fot fick plötsligt problem när det som sagt började luta nedåt och samtidigt var riktigt halt. Till slut kom vi dock fram till den lilla mysiga byn där det vankades käk! Det satt riktigt gott efter en sådan vandring.
© Nils Johan Törnström
Trots att vi sov näst intill på ett trädgolv, så sov jag riktigt bra. Nästa dag var det elefantridning och flottfärd på schemat. Vi (jag, min bror och hans kompis) väger säkert nästan 250 kg tillsammans. Detta gjorde att vår bambuflotte var tvungen att förstärkas med nästan lika många bamburör som den från början hade. Varje gång vi skulle prova den så sjönk den.
   Vi kom i alla fall helskinnade tillbaka från vår trekking som, som sagt var resans höjdpunkt. Det var jag övertygad om redan nu fast bara halva resan var avklarad.
   En mycket minnesvärd sak inträffade under trekkingen. Min brors kompis Bengt snackade med två andra tjejer som var med på trekkingen som kom från Israel. Han är inte den som mest är tyst och inte säger någonting - tvärt om! Han skulle visa de här båda tjejerna att han faktiskt kunde hebreiska efter det att han varit just i Israel.
   Han drog till med det som han trodde var ordet för hej på hebreiska: Shalom. De två tjejerna tittade underligt på varandra och kunde inte förstå vad han menade. Bengt provade någon gång till och tillslut förstod de två tjejerna vad han försökte säga.
   Hej på hebreiska heter nämligen Chalom (che-ljud), och inte Shalom. Jag och min bror låg dubbla av skratt efter det att vi fått reda på att Shalom betyder fönsterbräda!

Mot södra Thailand
Nu pratar jag bara bra om Thailand hela tiden, men det var det också. Visst finns det dåliga grejor också. Störs man mycket av att se transvestiter på gatorna är inte Thailand det land du ska besöka. Jag skrattar mest åt det och det tror jag man ska göra fast att det kanske är ganska tragiskt. Thailand har så mycket annat att koncentrera sig på.
   Efter det att vi hade varit i norra Thailand var det södra delarna som väntade. Vi tog nattåget från Chiang Mai till Bangkok där vi slog ihjäl timmarna på dagen med att shoppa och hoppade sedan på nattåget igen, denna gång mot Surat Thani. Surat Thani, ja, den staden vet jag inte så mycket om. Jo, vi tog båten därifrån till ön Koh Samui, det vet jag.
   På Koh Samui inkvarterade vi oss på en strand vid namn Maenam Beach, och inte Chaweng som alla andra. Vi hade i stort sett hela stranden för oss själva. Vattnet var kanske inte tipp topp men godkänt.
© Nils Johan Törnström
Jag är inte så glad för att bara ligga på stranden och bränna mig, jag badar hellre - tyvärr. Ja, tyvärr, jag fick nämligen så pass mycket vatten i örat att en inflammation satte igång och jävlades, både i örat och i örongången. Det var ju inte så underhållande, men med sex Panodil om dagen så ordnade sig det också.
   Vi fiskade och snorklade på Koh Samui. Fisket var kul trots snålt med fisk. Snorklingen var väldigt skoj, de små fiskarna bet oss i tårna vilket bara gjorde det ännu roligare. Jag och min bros kompisar, Bengt och hans familj, hyrde en bil och gas oss ut på upptäcktsfärd. Vi kom fram till att Koh Samui inte bjuder på så himla mycket mer än sol och bad, men visst var det skoj att se ön.
   På Koh Samui provade jag på att få massage mitt på stranden. Det gjorde till viss del ont, men det var samtidigt väldigt skönt. Sen till det här med Fotbolls-VM. Klockan två på natten skulle Norge spela mot Brasilien, en höjdarmatch, som TYDLIGEN min bror verkligen hade sett framemot att se reprisen av dagen efter. Jag min dummer, får reda på resultatet innan reprisen börjar och springer glad till min bror och ska berätta att Norge vann, jag trodde ju att han också skulle bli glad – men icke!
   Han blev sådär tjurig som vår mamma blir när inte allt står rätt till och skulle vilken minut som helst kunna slänga in mig på flight TG951 till Köpenhamn. Först på kvällen någon gång vågade man prata med honom igen.

Tågresan till Bangkok
Nu var det dags att åka hemöver. Vi skulle åka tåget, dagtåget, tillbaka till Bangkok för att flyga hem. Det var den tråkigaste och längsta j-vla tågresa som jag har gjort. Visst, 95% av resan gick väldigt smidigt, men de där sista 5% var fruktansvärda.
   Jag vet inte hur långt det var kvar in till Bangkok men det kan inte ha varit mer än högst 2 mil. Denna biten tog nog minst 3 timmar på grund av att tåget stod stilla större delen av sträckan. Jag vet inte än idag varför.
   Vi funderade på att hoppa av och ta en taxi in till centrum men eftersom vi inte visste hur långt det var kvar så - nä, ingen bra idé. Väl i Bangkok tog vi inte på Silom Inn, sov en natt och åkte sedan hem.
   Detta var en underbar resa som jag gärna gör om igen. Jag älskade verkligen Thailand, det är ett underbart land!
   Bangkok, den stora bullriga och avgasfulla staden var fin först när man kom hem och fick lite perspektiv på det hela. Fin är kanske inte rätt ord men jag gillade staden, inte så värst mycket när jag var där men när jag kom hem som sagt.
   Norra delarna av Thailand var helt klart bäst, helt underbart. Trekkingen är ett minne för livet. Att bo precis som de gör ute i djungeln. Laos, Thailands grannland vill jag väldigt gärna besöka, likaså Burma. Men i Burma är det politiska läget tyvärr lite ostabilt för tillfället.
   Jag ska också passa på att göra reklam för Nancy Chandler’s kartor över Chiang Mai och Bangkok, väldigt roliga men också mycket bra. Du köper dem lättast på plats i Thailand på en bokhandel för runt 25 spänn.

Har du inte har varit i Thailand - res dit.
Har du varit i Thailand - res dit igen!

Text & bilder: Nils Johan Törnström

För fullständig resfakta om Thailand:
Din guide till Thailand

Har du också en reseberättelse att dela med dig av, skicka den till oss på
Jorden Runt: res@jordenrunt.nu

| Om Jorden Runt | Sajtkarta | Resebutiken | E-post | Rekommendera oss |
© expedition Jorden Runt 2000