I ett "dejligt" Köpenhamn
 
Kan livet bli så mycket bättre, tänkte jag där jag låg i en park (Rosenborg Have) mitt i Köpenhamn för att ladda om mina batterier en stund. Hettan var tryckande och benen möra efter två dagars upptäcktsfärd till fots och på cykel.
   Blev helt apropå sugen på att åka till Köpenhamn och tog några dagar ledigt. Flyg var för dyrt (alla billiga biljetter var slut) och tåg var likaså alltför kostsamt. Således återstod endast att ta bussen.
   Jag tog mig till cityterminalen i Stockholm, köpte en enkel biljett till Helsingborg för 250 kronor (dyrare torsdag-söndag) och steg ombord på en halvfylld buss från Swebuss. Kvart i fyra rullade vi ut ur Stockholm och cirka tio över tolv anlände vi till Helsingborg.
   Tog trappan upp till Helsingörsfärjan (överfarten kostade bara tio kronor denna tid på dygnet) och efter tjugo minuters färd ankrade vi upp i Danmark. Där blev det dock lite problematiskt. Det var dåligt med information om hur man tar sig till Köpenhamn och mitt i natten verkade allt vara stängt och nedlagt.
   Hittade dock efter ivrigt letande en nattbuss som skulle ta sig in mot Köpenhamn. Taxan var dubbel under natten, fick slanta upp hela 77 danska kroner. Innan avresan hemifrån hade jag kollat upp olika vandrarhem i Köpenhamn. Busschauffören berättade att vi skulle passera ett av dem och lovade att säga till mig. Tio över tre var vi där.
   Det var ett par minuters promenad till vandrarhemmet Sleep-in, som är öppet dygnet runt. Fick för 80 danska en säng i sovsalen. Behövdes inga vaggvisor för att somna (trots att Köpenhamn under min vistelse upplevde tropisk hetta och det var hett som i Saharas öken i sovsalen).
 
Dag 1 (vaknade vid niotiden på morgonen) blev det mycket vandring runt i staden. Naturligtvis besöktes Ströget, Nyhavn, Rådhusplatsen m.m.


Rådhusplatsen

Sent på eftermiddag tog jag en rundtursbåt för att se staden från vattnet. Det kostade bara tio danska kroner och tog ungefär en timma och femton minuter. Klart skönt att vila sina trötta ben och få lite friska brisar i lungorna.
   Senare på kvällen vandrade jag nyfiket runt i ett kvällsmörkt Köpenhamn i några timmar. Somnade ånyo denna natt utan behov av några som helst vaggvisor.
   Nästa morgon var jag mör i benen och tänkte se staden från en cykelsadel. Förutom att man kan hyra cykel, finns det även cyklar att låna gratis. Dessa cyklar får vem som helst låna, det är bara att stoppa in en dansk tjugokrona i låset (man får tillbaka den när man ställer tillbaka cykeln) och ge sig ut på upptäcksfärd.

Detta är ett samarbete mellan Köpenhamns stad och några sponsorer. Det finns ett par tusen cyklar utplacerade på ett hundratal speciella platser runt om i staden. Man måste hålla sig innanför citykärnan och kan ställa tillbaka cykeln på vilken som helst av de olika cykelparkeringsplatserna. Cyklarna är kanske inte världens bästa, men de fungerar helt okej. Cyklarna känns igen på att de har reklam.


Fristaten Christiania i Köpenhamn
 
Efter förmiddagens cykeltur, bland annat till Cristiania, tog jag mig vid tolvtiden hem till vandrarhemmet och checkade ut (hemresa skulle ske till kvällen). Fick lägga in min väska i ett förvaringsrum och gav mig ut på staden igen. Vid denna tid på dagen hittade jag ingen ledug cykel och fick gå i stället.
   Kom trött och svettig fram till parken Rosenborg Have och gick alltså in där för att lägga mig på gräset i skuggan av ett stort träds lövverk och ladda om batterierna. Fler hade hittat dit och många hade varit förutseende nog att ta med sig en eller annan flaska Carlsberg hof (öl).
   Vilket gjorde mig än mer sugen på eftermiddagens planerade sight-seeing, nämligen ett besök på Carlsbergs bryggeri. Med nya friska krafter ger jag mig av mot detta hägrande mål (bryggeriet alltså). Efter en stund hittar jag en ledig lånecykel, men den är halvtrasig och jag lämnar den i närheten av turistinformationen. Eftersom jag inte är säker på att Carlsberg kör rundturer på bryggeroet, slinker jag in på turistinformationen för att fråga.
   Carlsberg har slutat med guidade rundturer i bryggeriet, berättar damen i informationen. Däremot har de ett speciellt besökscenter som är öppet mellan klockan 10-16, måndag till fredag. Klockan är två och jag sätter fart dit. Det är en bit att gå, men jag anser att detta är ett av de bästa sätten att se en stad (cykla är ett annan favoritsätt).

Törstig som en vandrare i öknen kommer jag till slut fram till bryggeriet och hittar besökcentret. De har byggt upp en utställning och man går genom flera olika salar med bilder, gamla bryggerimaskiner och annat intressant.

Slutligen kommer man till baren och kan där intaga två öl (eller läsk) som man får kuponger till i entren till besökscentret (gratis inträde).
   Med en immande kall öl i näven sätter jag mig och sluter ögonen och läppjar på drycken. Det finns inga ord för den känslan som följer med vätskan som färdas ned genom min torra strupe. Det är magiskt och en nästan religiös känsla. Jag har druckit Carlsberg på många platser runt om i världen under mina resor. Att få dricka en Carlsberg, vid källan av dess flöde och på helig mark, ger mig gåshud.
   Efter att ha njutit av ölen, går jag tillbaka och tittar mer på utställningens olika rum och salar. Fotograferar en del och tar mig till slut tillbaka till baren för det andra glaset öl. Himmelskt gott även det.
   Ett par (ung kille och tjej) reser sig för att gå, trots att hon knappt mer än läppjat på sin öl. Detta tycker jag är att häda, hämta en öl och låta den stå och bli avslagen för att sedan hällas ut. Öl på denna heliga plats skall drickas upp, varför ta en öl om man inte vill ha den.
   Jag blir så upprörd att jag måste sluta ögonen och ta en klunk från mitt glas. När jag öppnar ögonen ser jag att en ung tjej som just druckit ur, håller på och smusslar med något. Hon smugglar ned sitt ölglas i väskan som är bakom kamratens rygg. Jag blir klart avundsjuk på henne, skulle också vilja ha med mig ett glas direkt från Carlsbergs bryggeri.

Klockan fyra klämtar klockan och det är dags att gå därifrån. Promenerar genom staden, på Ströget stannar jag till vid en Kinarestaurang och köper lite mat (man får välja mellan stekt ris/nudlar och/eller olika friterade rätter för 25 kroner). Spatserar vidare bort till Nyhavn och sätter mig på kajen och äter och njuter av folklivet.

Där är fullsatt längs kajerna: folk sitter eller står och dricker öl, några musikanter spelar och gycklare underhåller. Blir kvar där några timmar, men är till slut tvungen att "lossa förtöjningarna" och ta mig tillbaka till vandrarhemmet. Hittade på vägen till Nyhavn en cykel och trampar hemåt. Är tvungen att parkera den en bit innan jag är framme (gränsen för var man får använda cyklarna går där).
   Hämtar ut min väska, tar en dusch och sticker sedan till tågstationen för färd till Helsingör. Därefter båt till Helsingborg och nattbuss upp till Stockholm. Anländer aningen trött nästa morgon, men nöjd efter några fullmatade dagar i ett dejligt (trevligt) Köpenhamn.

Robert Karlsson   (3 september 1999)

| Sajtkarta | Resebutiken | E-post | Rekommendera oss |
© expedition Jorden Runt 2001