Som alltid är mitt huvud fullt sprängfyllt av resor, just nu sitter jag och funderar så smått över min favoritstad. Kommer till slut fram till att det troligen är flera. Det kan ju finnas flera olika kategorier favoritstäder, beroende på om man ser till sevärdheter, mysfaktor, avgaser, dofter, människor, färprakt, marknader...
För mig är det många olika faktorer, som gör att jag längtar tillbaka till en stad.
Kathmandu tillhör garanterat kategorin favoritstäder. Kan inte komma på någon mysigare stad. Bara tanken på att flanera runt i de smala gränderna som slingrar sig mellan träbyggnaderna och insupa färger, dofter och liv en stjärnklar kväll ger mig gåshud.
Jag var klart skeptisk till Nepal innan jag satt min fot där, trodde det bara skulle var en helvetes massa turister. Jag föll pladask för landet, så snart jag satte min fot där.
Bangkok är en annan stad som får mitt blod att börja pulsera bara vid tanken på den. Varför är svårt att sätta fingret på, men där finns en puls som tilltalar mig och staden är verkligen det exotiska Asien man drömmer om. Till Bangkok har min färd gått igen och igen och igen.
Till topp tre hör naturligtvis Lhasa, som är en solklar favorit. Vilken känsla det vore att åter få gå på gatorna i staden och kunna blicka upp mot det majestätiska Potala Palatset, som är navet som Tibet snurrar kring.
Sedan finns även Singapore och Jakarta.
Singapore för sin renhet och ordning, det är en oas att andas ut i och återfå krafter efter några hektiska månader på luffen i ett kaotiskt Asien. Det är lite som att komma hem till Sverige och bota en viss del av hemlängtan. En av dessa hemlängtningsbotningsplatser i Singapore är Norska sjömanskyrkan, där kan man bland annat kan läsa svenska tidningar eller äta en nybakad kanelbulle.
Varför Jakarta har en magnetisk dragningskraft på mig är en gåta, jämfört med till exempel Bangkok är Jakarta en blek kopia. Men ändå vill jag tillbaka dit igen och igen och andas in atmosfären av det jättelika landet Indonesien.
Peking var en favoritstad, men dit längtar jag bara tillbaka i minnet. När jag var där första gången för tio år sedan fanns inte många motorfordon i staden. Vad det däremot fanns väldigt mycket av var cyklar. Det finns inte många bättre sätt att se en miljonstad än på cykel. Det var inte många bilar man träffade på under en heldag i staden.
Nu verkar det vara en helt annan visa, såg för inte så länge sedan en rapport som slog fast att Peking var en av världens tre mest avgasförorenade städer. Sorgligt, det vill man ju inte uppleva, däremot drömmer jag mig ofta tillbaka till Peking som det var innan bilboomen slog igenom bland kineserna.
Tio i Topp storstäder
1. Kathmandu - Nepal
2. Bangkok - Thailand
3. Lhasa - Tibet
4. London - England
5. Peking - Kina
6. Stockholm
7. Jakarta - Indonesien
8. Kuala Lumpur
9. Singapore
10. Bombay - Indien
Rösta: skicka dina favoritstäder till mig, (med motivering).
Det finns flera världsdelar kvar för mig att upptäcka (Nord- och Sydamerika och Oceanien) och mer än troligt är att jag kommer finna fler favoritstäder.
Kan tänka mig att Buenos Aires kan bli en favorit. Skulle var häftigt att åka dit och flyta iväg i eldiga tangosteg natten lång med en argentinsk skönhet. Tror också att jag kan hitta flera städer i Karibien och Söderhavet där jag kan dansa natten lång.
Det är allt härligt att det finns så mycket kvar i världen att upptäcka, trots att jag har rest ett tiotal långresor under åtta år. Det känns som jag bara skrapat på ytan av det som vårt jordklot har att erbjuda och att det finns hur mycket som helst kvar för upptäckt.
Nu blev jag så sugen på upptäcktsfärder att jag är tvungen att sprinta iväg och hämta min käraste ägodel: kartboken. För att kunna planera spännande resrutter till nästa resa.
Det är ju en av höjdpunkterna med att resa: planeringen innan det bär iväg.
Robert Karlsson
