En förvirrande sigthseeing tur
i Hong Kong
Jag landade i Hong Kong efter ungefär 20 timmars resande från Stockholm via London. Såg fram emot ett stopp på 8 timmar innan flyget till Australien skulle gå vidare. På den tiden skulle jag hinna se Hong Kong en sista gång innan det lämnas över till Kina.
Eftersom Hong Kong är en gammal britttisk koloni så tänkte jag att det inte skulle vara någon match att kommunicera med folk. Jag hade endast 200 svenska kronor på fickan, ett VISA- och ett American Express kort.
Det var ganska sent på lördags eftermiddag så inga banker var öppna. Något som dock inte störde mig då jag tänkte ta allt jag kunde på kortet och bara använda kontanter i nödfall.
Jag växlade direkt mina pengar till Hong Kong dollar, gick till väskinlämningen för att bli av med mitt handbagage som jag inte ville släpa omkring på. De tog inte kreditkort, utan jag blev tvungen att spara 80 av mina 200 kronor för att kunna betala när jag hämtade bagaget.
Taxichaffisen svarar yes på alla frågor
Efter detta, kände jag mig fortfarande sliten och svettig efter den långa flygresan, men jag var ändå vid gott mod och knallade ut från flygplatsen. Vid närmaste taxistolpe stod en rad med bilar och väntade. Jag frågade glatt chauffören om han tog American Express. Mannen nickade glatt och öppnade dörren åt mig.
Väl inne i taxin berättade jag att jag endast stannade en dag i Hong Kong och ville därför stanna nära flygplatsen och gå och fönstershoppa i någon trevlig stadsdel. Taxin svängde ut i trafiken samtidigt som chauffören nämnde någonting om Kowloon. Det lät som ett bra förslag för mig.
Efter några minuters åkande sa chauffören:
v- YMCA-hotel.
Jag frågade vad han menade och fick en något tydligare förklaring.
- I take you YMCA-hotel.
Nog förstod jag att jag såg sliten ut efter 20 timmars resande, och utan bagage och kanske illaluktande, men att han trodde jag var en luffare insåg jag att jag måste rätta till.
En andra gång förklarade jag min situation och att jag endast ville ha sigthseeing under några timmar. En känsla av osäkerhet hade också kommit krypande över mig, så för säkerhets skull frågade jag honom en gång till om han tog American Express. För att förtydliga det hela tog jag fram kortet och visade honom.
Pratar upprört på kantonesiska
Mannen svarade något upphetsat på kantonesiska och började prata med någon via bilradion. Efter en kort stund räckte han över mikrofonen till mig.
Det började gå upp för mig att mannen i taxin knappt pratade ett ord engelska.
Jag förklarade hela historien för mannen i mikrofonen. När svaren kom fick jag räcka över mikrofonen till chauffören igen, då mannen i andra änden inte heller talade engelska. Denna något märkliga konversationen, då mikrofonen vandrade mellan oss, pågick en liten stund. Plötsligt gjorde chauffören en rundvändning och stannade vid trottoaren. Chauffören gjorde några gester och visade att jag lugnt skulle sitta kvar.
Efter 5 minuters väntan svängde en annan taxi upp bredvid bilen. Chauffören ur bil 2 kom fram och förklarade, på något knagglig engelska, att chaufför nummer 1 inte hade en aning om vart jag ville åka. Chaufför nummer 2 föreslog att jag borde åka med honom i stället. Självklart var jag tvungen att betala taxi 1 för rundturen.
När jag glatt räckte fram American Expresss kortet tittade han förbryllat på det och skakade på huvudet. Jag fick då förklarat av chaufför 2 att inga taxibilar i Hong Kong tar kreditkort. Det var bara att lätta på lädret och betala kontant.
Ett snabbt överslag i huvudet visade att jag efter denna betalning + resan tillbaka + väskutlämningen skulle ha 20 - 30 kronor kvar.
Jag åkte en kort sträcka med bil nummer 2 till närmaste shopping gata, där jag klev av.
Hittar VISA-bankomat
Jag kände åter förtröstan med situationen då jag lyckades hitta en bankomat som accepterade VISA. Det var antagligen bara mitt kort som inte dög, för 2 gånger spottade maskinen ut mitt kort med förklaring att banken inte gick att kontakta.
Vid denna tidpunkt började jag känna mig rätt matt. Det blev inte bättre av att ett antal försäljare gick och drog i mig för att få in mig i affärerna och att solen gott ned så att man knappt såg något längre.
Så ett snabbt beslut blev att helt enkelt ta en taxi tillbaka till flygplatsen så fort som möjligt.
Och detta lyckades jag ganska bra med.
Mika Keskitalo
(2 juni 1997)
LinkPool,
Annonsera gratis mot Svenska Företag
|
