Machu Picchu

Peru - Sydamerika

Resfakta, karta och länkar längst ned.

Foto: Magnus Engqvist >>>

Tillbaka till Topplistan




1911 fann arkeologen Hiram Bingham den igenväxta och övergivna staden Machu Picchu, högt uppe på en 500 meter hög bergstopp med nästan lodräta stup åt alla håll. Hit fick bara ett fåtal utvalda komma, från det mäktiga Inkariket (cirka år 1438-1525). Det var präster, höga funktionärer, hantverkare och betjänter.
   I staden fanns gator och torg, akvedukter med kristallklart vatten och fontäner med ornament och konstverk. Än idag har stenblocken i många byggnader så perfekt passform, att det inte går att få in ens ett rakblad i springorna mellan blocken.
   Arkeologer har här funnit 173 mänskliga skelett, varav 150 kvinnliga. Vilket öde som drabbade dem och övriga invånare i staden är fortfarande höljt i dunkel.

© Magnus Engqvist

Läs mer nedan om Inkariket, solens ö och Machu Picchu...

Inkarikets uppgång och fall

Enligt en gammal Sydamerikansk legend skapades en dag Manci Capac och Mama Oclla på solens ö i Titicacasjön, högt uppe i Anderna. De två syskonen var utsända av solguden Inti för att civilisera mänskligheten.
   I sina händer hade Manci Capac en guldstav och de letade efter den fruktbara plats de blivit utlovade att få av solguden. Platsen de fann, där guldstaven sjönk rakt ned i jorden och försvann, blev Inkarikets huvudstad Cuzco. Manco Capac lärde männen där att bruka jorden och Mama Oclla lärde kvinnorna att väva.
   I och med detta startade utvecklingen av det som med tiden blev en jättelik stormakt som bredde ut sig över stora delar av den Sydamerikanska kontinenten - Inkariket var fött.

Världsomstörtaren vidgar riket
Den stora utbredningen över kontinenten av Inkariket startade i och med regenten Incan Pachacutec (Världsomstörtaren). Enligt myterna var Pachacuti den nionde i den gudomlig dynasti som härstammade från Manco Capac och ytterst från solguden Inti. Han erövrade andra indianriken, startade en statlig religion och gjorde Cuzco till en glittrande huvudstad, lika stor som vilken annan europeisk huvudstad som helst. Cuzco betyder center och var navet som det väldiga Inkariket snurrade kring.
   Inkariket vidgades successivt under tre framgångsrika generationer av härskare:
   Pachacuti         1438 - 1471
   Topa Inka         1471 - 1493
   Huayna Capac  1493 - 1525

   En anledning till att Inka (Solens barn) kunde växa sig så stor var att de inte ödelade de Indianernas rikes traditioner som de erövrade. De lämnade dem i mångt och mycket att leva som de alltid hade gjort, med några undantaget, bland annat att de måste helga Inkarikets gudar. Inkariket sände lärare och hantverkare till de erövrade nationerna för att studera dem och lära sig deras medicinska kunskaper, kruktillverknings- och vävteknik och bevattningskunskaper.
   Samhället ordnades efter socialistiska principer. Egentlig äganderätt existerade inte, åtminstone inte vad jordegendom beträffar. Varje familj tilldelades ett stycke jord, hur mycket berodde på familjens storlek.
   Det fanns en fattiglagstiftning som föreskrev att: fattiga, blinda, dövstumma, krymplingar och de som på grund av ålder och långvarig sjukdom inte kunde arbeta och skaffa sig mat och kläder, skulle underhållas på statens bekostnad. Åt föräldralösa barn skulle dessutom vårdarinnor skaffas.


Stafettbudbärare sprider nyheter
Inkariket bredde när det var som störst ut sig från södra Colombia, ned till söder om Santiago (Chile), och in i vissa delar av Argentina. Vägnätet var väl utbyggt och staten inrättade natthärbärgen, postanstalter och proviantmagasin med jämna mellanrum. Vägarna var anpassade till fotgängare och lamakaravaner, en lama kan bära upp till 50 kilo och gå 15-20 kilometer per dag med packningen. Staten kunde snabbt förflytta varor, göra truppförflyttningar och skicka meddelanden.
   Meddelanden skickades snabbt och effektivt med chasqui, löpande postbud. De var utposterade efter vägarna och sprang en sträcka, överlämnade budskapet till nästa stafettbudbärare osv. Budskapen fördes med en hastighet av 240 kilometer om dagen.

© Magnus Engqvist

Den peruanska öknen var bevattnad och uppodlad och bergssluttningar odlades upp genom smala jordbruksterasser uppbyggda i sten, med milslånga bevattningskanaler. Av de 40-tal grödor som odlades var potatis (i de högre delarna) och majs (i de lägre landsdelarna) de viktigaste. En del livsmedel och kött torkades för lagring i silos så att det alltid fanns mat till folket i riket, om skördarna skulle slå fel.
   Landets öden, inte minst den årliga skörden, hängde på härskarens förmåga att med böner och offer upprätthålla goda relationer till gudarna. Tillsammans med översteprästen, som i regel var en nära släkting till härskaren, offrade man till gudarna.
   De var i tur och ordning:
   1 Skaparguden Kon-Tiki Viracocha
   2 Solguden Inti
   3 Åskguden Illapa
   4 Mångudinnan Mamakilla
   5 Ett antal stjärngudar
   6 Jordmodern Pachamama
   Dessa gudar och även ett stort antal heliga platser och föremål dyrkades av Inkabefolkningen. Man offrade gåvor till gudarna: mat, majsöl, kokablad, ull, kläder, snäckskal och dylikt. Djuroffer förekom också i form av lama och marsvin. Människooffer förekom också vid särskilt viktiga tillfällen och det var oftast barn.
   Mumifiering av betydande personer gjordes. De mumifierade kropparna av tidigare Inkahärskarna dyrkades som gudomligheter och hade sin plats i det ryktbara soltemplet Curicancha i Cuzco. Namnet betydde den gyllne inhägnaden och byggnaden var prytt med guldplattor.

Invånarna betalar skatt
Den högsta styrande i Inkasamhället var Inkahärskaren, under honom fanns ett antal guvenörer och provinsguvenörer. Under dessa fanns en hierarki av ämbetsmän, med ansvar för 100 - 10 000 skattebetalare.
   Människorna betalade skatt genom att arbeta för staten, så kallad mita. Den skattskyldiga befolkningen var indelad i nio åldersklasser, alltefter arbetsförmåga. Det var noga föreskrivet vilken sorts arbete de olika klasserna fick utföra. Bland annat uppförde de offentliga byggnader, fästningar och tempel, brukade statens jord, anlade repbroar och kanaler. Medlemmar av den kungliga familjen och adeln, vissa framstående hövdingar och andra särskilt utmärkta män, var befriade från skatt.
   Inkasamhället hade mästare inom arkitektur, stadsbyggnad och stenhuggarkonst. Stenbyggnader var förnämliga hantverk. Ännu i dag står till exempel många byggnader i Machu Pichu orubbat och stenblocken till byggnaderna har så perfekt passform att det inte går att få in ens ett rakblad i springorna mellan stenarna.

© Magnus Engqvist

Machu Picchu ligger på en 500 meter hög bergstopp med nästan lodräta stup åt alla håll. Det var en plats som bara ett fåtal utvalda fick besöka och vistas i. De bestod av präster, höga funktionärer, hantverkare, betjänter. Bland de viktigaste invånarna var troligen mamacunas: flickor utvalda att ägna sina liv åt att solguden.
   I Machu Picchu fanns gator och torg, akvedukter med kristallklart vatten och fontäner med ornament och konstverk. Det fanns inga fattiga i staden. I dag finns det väldigt lite som förklarar vad som hände stadens befolkning. Det troliga är att spanjorerna aldrig hittade dit.
   1911 fann arkeologen Hiram Bingham den igenväxta staden högt uppe på sin bergskulle. Arkeologer har endast funnit 173 mänskliga skelett, varav 150 var kvinnliga. Men vilket öde som drabbade dem och övriga invånare är fortfarande höljt i dunkel.

© Magnus Engqvist

Ödesdigert Inbördeskrig
I slutet av 1400-talet styrde Huayna Capac Inkariket. Under hans regim var rikets som störst både till yta och befolkning, cirka tio miloner invånare. När han dog, sade sig två av hans söner vara rättmätig arvinge till tronen. Den ene bodde i Quito och den andre i Cuzco och tillsammans med sina anhängare startade de rikets första inbördeskrig i kampen om tronen. Inbördeskriget varade i fem långa är och den ene sonen, Atahualpa från Quito, lyckades till slut besegra sin rival och kunde bestiga tronen.
   Inkariket var härjat av det långa kriget och väldigt sårbart. Detta faktum drog spanjoren Francisco Pizarro fördel av. Han anlände 1532 med en här av 180 man, på jakt efter guld och andra ädla metaller.
   Vad som ytterligare förenklade Pizarro´s invasion var att en gammal legend sa: att den vite skaparguden Kon-Tiki Viracocha, skulle kliva ned på jorden och rädda landet om det var i kris. Spanjorerna hade vapen, segelskepp och hästar, något som aldrig tidigare skådat av inkaindianerna, vilket gav dem ytterligare bevis för att den vita guden Viracocha anlänt.
   Pizarro bjöd in Inkahärskaren Atahualpa till staden Cajamarca i norr delarna av Inkariket. En intet ont anande Atahualpa möttes av kanoneld och anstormande spanska soldater. Tusentals Inkavakter slaktades och Atahualpo tillfångatogs.
   Pizarro krävde en stor lösensumma för att släppa fri Atahualpo, ett stort rum skulle först fyllas upp med guld, sedan två gånger fyllas med silver. Inkaindianerna sökte igenom hela sitt riket efter silver och guld, men det tog hela nio månader innan lösensumman var uppfylld. Som tack för det lät Pizzarro genast strypa Atahualpo.

Schackparti blev Inkahärskarens död
Anledningen till varför så skedde går i sär, enligt en sägnen studerade Atahualpa under fångenskapen när hans olika fångvaktare spelade schack. Vid ett tillfälle på slutet, skall han ha givit en av soldaterna ett råd för hur han skulle spela för att vinna över sin motspelare. När soldaterna senare röstade om man skulle avrätta Atahualpa eller inte, vägde det över med en röst för avrättning. Den avgörande rösten tillhörde den soldaten som förlorade schackpartiet på grund av Atahualpa´s råd.
   När Atahualpa var död föll Inkariket ihop och spanjorerna kunde ohotade ta sig fram till huvudstaden Cuzco. De förstörde tempel och konstföremål i sin hänsynslösa jakt på ädla metaller. Indianer togs tillfånga och sattes i slavarbete i gruvor.
   I Quito uppstod rop på att slå ner de spanska inkräktarna och 12 000 indianer tog upp striden mot dem. Men de cirka 300 spanska krigarna med sina skjutvapen var övermäktiga indianerna.
   Flera strider vidtog, dels mellan indianer och spanjorerna, men också mellan olika spanska fraktioner.
   Pizarro blev senare lönnmördad i sitt eget palats, men det är en helt annan historia.

Text: Robert Karlsson
Foto: Magnus Engqvist


Resfakta - Karta - Länkar - Guideböcker

I Peru kan du välja mellan att resa runt med inrikesflyg, tåg eller buss. Billigast transportmedlen är buss eller tåg. Från Lima kan du åka tåg till Cusco och vidare till Machu Picchu (Aguas Calientes). Priser för boende (budget) i landet är ungefär mellan 40-90 kronor och mat ungefär från 15-20 kronor.


Problem med höjden

Tänk på att många platser i landet, bland annat Titicacasjön, ligger högt upp i bergen och för att inte drabbas av höjdsjuka gäller det att låta kroppen acklimatisera sig till höjden. På höjder över 3 000 meter över havet, är en grundregel att inte stiga mer än 500 meter per dygn. Drick mycket vatten (även om du inte känner dig törstig).
Normalt på dessa höjder är huvudvärk och tungt att andas de första dagarna. Om du mår sämre efter denna period och blir illamående, får dålig aptit, svårt att gå rakt och sluddrande tal, bör du absolut inte ta dig högre upp. Det enda egentliga verksamma botemedlet mot höjdsjuka är att ta sig ned på lägre höjder (600-700 meter brukar göra susen). Höjdsjuka kan leda til döden om man inte kommer ned på lägre höjd. Väl på lägre höjd mår man genast bättre.


Machu Picchu

Inträde:
20 dollar (200 kr) eller 10 med ISIC-kort, per dag.
Öppet:
Kan variera lite under årets olika säsonger, men vanligen klockan 07.00-17.00.
Övrigt:
Förbjudet att ta med sig stora ryggsäckar, mat eller vattenflaskor in på området. Det finns förvaringsboxar vid ingången.
Transport:
Tåg från Cusco´s San Pedro station till Aguas Calientes, varifrån det är antingen buss den sista biten till Machu Picchu eller vandring ungefär tio kilometer.
Det avgår flera olika tåg från Cusco, men mest ekonomiskt är Backpacker som kostar 35 dollar (ca 350 kr) för en tur- och retur biljett. Tåget avgår klockan 06.30. Det finns även två dyrare tåg (70-73 dollar för tur- och retur): Vistadome och Inka class som avgår 06.00 respektive 06.15. Restid är ungefär fyra timmar.
Från Aguas Calientes går bussar upp till Machu Picchu 06.30, 07.30, 09.00, 10.30, 11.30 och 12.30. Priset är 3,50 dollar (cirka 35 kronor) och resan tar ungefär 30 minuter.
Tåg tillbaka till Cusco avgår 15.00, 15.25 och 16.10.
Boende och mat:
Det finns flera möjligheter till boende i Aguas Calientes, priserna ligger ungefär från sex dollar (60 kronor) per natt i singel eller åtta dollar (80 kr) i dubbel. restuaranger och möjligheter till att äta finns i alla prisklasser här.


Läsarkommentarer om Machu Picchu

- Otrolig resa tillbaka i tiden med fantastiska naturupplevelser! (Johanna Holmberg)


Länkar

Perus Turistbyrå
Machu Picchu (fakta, tips, bilder och film)
Lonely Planet - Peru
Rough Guides - Peru
Destination Peru (panoramabilder)
Peru Photographs
Andean Travel Web Peru
Peru Rail Tex. tåg från Cusco till Machu Pichu.
Peru Traveller Guide Kartor, väder, kulturkalender.
Historisk fakta om Machu Pichu
Manolo´s Machu Pichu Collection ett 20-tal bilder
Bilder från Machu Pichu
Qosqo, Inkas Sacred Capital
Karta över Inkaleden
Berättelse om vandring på Inkaleden (på engelska)

Reportage på svenska tidningar...
På väg mot solens tempel på SVD Resor
Artiklar om Peru och Machu Picchu på DN Resor
Sydamerika för nybörjare - Peru på resfeber.se


Guideböcker

Insight Pocket Guide Peru
Pris: 145 kr   Utgiven: nov 2001  Sidor: 98  Vikt: 218 g  Förlag: Insight Guides

Frommer's Peru
Pris: 197 kr   Utgiven: juli 2002  Sidor: 433  Vikt: 431 g  Förlag: Frommer
Om guideboken:
Experience a place the way the locals do. Enjoy the best it has to offer. And avoid tourist traps. At Frommer's, we use 150 outspoken travel experts around the world to help you make the right choices. Frommer's. Your guide to a world of travel experience.

Peru
Pris: 217 kr   Utgiven: maj 2000  Sidor: 512  Vikt: 406 g  Förlag: Lonely Planet
Om guideboken:
From the floating island on Lake Titicaca to the ancient Inca city of Machu Picchu, Peru offers the traveler a wealth of spectacular attractions. Whether you're interested in exploring the Amazon rainforest, viewing the icy peaks of the Cordillera Blanca or experiencing the pulse of modern Lima, this nuts-and-bolts guide will tell you how to make the most of your time and money.

Let's Go: Peru, Ecuador & Bolivia
Pris: 231 kr   Utgiven: nov 2001  Sidor: 672  Vikt: 476 g  Förlag: Lets GO

Peru handbook - the travel guide
Pris: 233 kr   Utgiven: maj 2001  Sidor: 576  Vikt: 570 g  Förlag: Footprint Handbooks
Om guideboken:
This is the ultimate guide to planning a trip to Peru. From where to go, when to go, and how to make the best use of the travel time, this guide explains the region in detail. Peru's grandeur is revealed through its natural beauty, rich history, and by its well-known archaeological wonders like Machu Picchu. Extremely user friendly, the book has 12 pages of color maps covering all of Peru, a basic Spanish language guide to quickly help any traveler understand the culture, and includes a special feature on adventure travel.

Frommer's South America
Pris: 234 kr   Utgiven: maj 2002  Sidor: 800  Vikt: 689 g  Förlag: Frommer
Om guideboken:
Experience a place the way the locals do. Enjoy the best it has to offer. And avoid tourist traps. At Frommer's, we use 150 outspoken travel experts around the world to help you make the right choices. Frommer's. Your guide to a world of travel experience.

South America - on a shoestring
Pris: 314 kr   Utgiven: mars 2002  Sidor: 1 178  Vikt: 866 g  Förlag: Lonely Planet
Om guideboken:
Covers Argentina, Bolivia, Brazil, Chile, Colombia, Ecuador, Falkland Islands (Islas Malvinas), the Guianas (Guyana, French Guiana, Suriname), Paraguay, Peru, Uruguay and Venezuela. From Caribbean beaches to Andean peaks and Amazonian riverways, 10 LP authors combed South America to uncover the best of the mysterious and vibrant continent. Whether you yearn to dance till dawn at the world's most hedonistic Carnaval, hike Inca trails, or visit pre-colonial 'lost cities' or thriving megalopolises, this comprehensive guide takes you there.

| Om Jorden Runt | Annonsera | E-post |
© expedition Jorden Runt 2002