Ensam rider 21-årige Sven Hedin genom Kaukasus, allt han har med sig är kläderna han har på sig, en filt, pistol och ett läderbälte med silvermynt insydda i fodret. Han har jobbat i sju månader som privatlärare i Baku vid Kaspiska Havet. Hela lönen, 300 rubel, är växlad till Iranska silvermynt (kran) och färden går mot Persien.

Redan som femtonåring hade Sven Hedin klart för sig att han skulle bli upptäcks-
resande. Han såg med beundran och längtan i blicken när skeppet Vega, med den berömde Nordenskiöld, styrde in i Stockholms hamn. Färden hade gått hela vägen runt Europa och Asiens nordkust. Sven drömde om att få åka iväg till Nordpolen på expedition.
   Direkt efter skolan blir han erbjuden ett halvårs tjänst som privatlärare i Baku vid Kaspiska havet. En ingenjör vid Nobels oljeverk i Baku, vill ha Sven Hedin som privatlärare åt sin son. Han tvekar inte en sekund, utan säger adjö till sina föräldrar och syskon och ger sig iväg. Förutom att lära pojken geografi, historia och andra nyttigheter hinner Sven Hedin lära sig prata ryska, persiska och azerbadjanska.

Alla pengar slut
När tjänsten som privatlärare är slut, år 1886, tar han hela sin innestående lön på 300 rubel och växlar den till Iranska silvermynt. Med pengarna insydda i ett läderbälte ger han sig iväg till häst mot äventyrets Persien. Färden blir full av strapatser och äventyr och till slut står han i den Iranska hamnstaden Buschir, med nästan inga pengar kvar. Sven Hedin ser sig tvungen att börja styra kosan hemåt, vilket nu blir med olika båtar.
   Under åren 1890-91 är han tolk på en av kung Oscar utsänd expedition som besöker Shahen av Iran. Direkt hemma börjar planerna på en riktig expedition ta form, i sin bok "Mitt liv som upptäcksresande" skriver Sven Hedin:
   "När jag på våren 1891 kom hem till Stockholm kände jag mig som en segerherre, vilken erövrat omättliga landområden, Kaukasien, Mesopotamien, Persien, Ryska Turkistan. Jag kände mig därför tillräckligt sadelfast för att kunna slå ett stort slag och erövra hela Asien, från väster till öster. Jag brann av längtan att åter komma ut på de vilda äventyrens stigar. Steg för steg hade jag arbetat allt djupare in mot hjärtat av jordens största kontinent. Nu skulle jag icke nöja mig med mindre än att trampa stigar, på vilka en europe aldrig satt sin fot."

En skyddsängel stoppar stor explosion
Med dessa föresatser och ett mål att kartlägga hela resvägen, startade expeditionen 1893 och varade i 3,5 år. Färden gick genom Ryssland på en så kallad tarantass, häst och vagn, till Tashkent. Vagnen var fylld med reservdelar, proviant och en 300 kilo tung packning. Däribland två kistor med ammunition som Sven Hedin berättar om:
   "Om jag icke haft en skyddsängel med mig, skulle jag ofelbart ha flygit i luften, ty av den oerhörda skakningen maldes patronhylsorna till stoft, och att icke tändstiftet på en knallhatt kom hela härligheten att explodera, var ett underverk."
   Men han klarade sig helskinnad till Tashkent, sålde vagnen och draghästarna för att köpa ridhästar i stället. I den lilla karavanen som tog sig vidare genom vinter och kyla fanns bara, förutom Sven Hedin, tre stycken lokala guider och karavanförare. Packningen var stuvad på sju stycken hästar.    De tog sig fram genom Ural, Pamir och till Lop Nor i västra Kina. Genom öknar, på tundror och upp på Tibets högplatå på häst eller på kamel. Sven Hedin anställde guider efterhand han kom till nya områden. I Takla Makan öknen fann de rester av två buddistiska städer. Under den fyra år långa färden tecknade han en oändlig mängd kartor, i kartboken som sedan kom ut fanns 552 blad med kartor.
   Han kom hem från sin resa som en hjälte, inte på ett skepp från Nordpolen, men väl från hjärtat av jordens största kontinent.

Fakta Sven Hedin

Född: 19 februari 1865
Död: 26 november 1952 (87 år).
Ledamot av Svenska Akademien och Vetenskapsakademien.
Expeditioner:
1885 el. 1886 resa i Persien, Kaukasus och Mesopotamia.
1890 - 1891 med som tolk för ett kungligt sändebud till Iran och Östturkestan.
1893 -1897 Ural, Pamir till Lop Nor i västra Kina.
1899 -1902 reste han i Gobi Öknen i Kina.
1905 - 1908/9 Han var den första västerlänning som reste i Himalaya (tibet) och gjorde kartor över bergen.
1916 Mellanöstern.
1923 Jordenruntresa.
1927 till 1935 Centralasien. Han undersökte på uppdrag av Lufthansa eventuella flygrutter till fjärran östern och etablera affärskontakter där. Han var under de åtta åren chef för en serie expeditioner med svensk och internationell finansiering. Han undersökte för kinesiska staten möjligheten att bygga bilvägar längs de gamla karavanlederna genom Gobiöknen.
Böcker:
Han skrev ett 60-tal böcker på sammanlagt 25 000 sidor om sina resor och forskningar.
Kartor:
Gjorde tusentals kartor över områden aldrig tidigare utforskade.

Robert Karlsson  (6 maj 1997)
© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

Skriv till redaktionen: exjordenrunt@hotmail.com