Fyra timmars vandring på muren

Den kinesiska muren sägs vara den enda byggnad på jorden som syns från månen. Denna dag skulle jag ta en närmare titt på den och ta ett stort antal kliv på denna gamla berömda och jättelånga mur.

Detta var dagen som jag skulle besöka muren igen. Jag har tidigare besökt den två gånger, ena gången på en plats nära Peking och den andra gången i Shanghaiguan. På den senare platsen går muren ned i vattnet ute vid kusten. Denna gång hade jag tänkt mig att ta en långpromenad uppe på den kinesiska muren.
    Det hela började klockan kvart i sju på morgonen då vi skulle sätta oss på en buss, vars destination var Jangshialing. Där skulle vi bli avsläppta och så var det tio kilometers promenad till Simatai.
    Men som sagt var, först skulle vi ta oss till platsen där vår promenad skulle starta. Från den lilla resebyrån och turistinformationen på Fenglong Hotel kostade det 80 Yuan för resan fram och tillbaka. Vår buss denna morgon var något försenad, men efter att tjejen från resebyrån ringt ett par samtal kom det till slut en buss vid ungefär kvart över åtta.
    Vi blev instuvade och hade ganska bra plats, då vi var ungefär nio stycken i bussen. Jag hade köpt lite frukost och smaskade med god aptit i mig den. Lite vatten, bröd och någon sorts pannkaksomelette. Först häller de ut en smet på en stor rund varm platta, sedan på med ett ägg och så lite purjolök och lite andra saker de penslar på. Slutligen någon sorts friterad bröd. Sedan viks hela anrättningen ihop och ätes med glädje upp av den som inhandlat den för cirka en krona.
    Det finns ju en hel del bilar i Peking nuförtiden och morgonrusningen till arbeten gjorde att det gick väldigt trögt att åka genom staden. Vi stannade lite här och lite där för att plocka upp fler mur-besökare och snart var det helt fullt i bussen. Jag hade dragit nitlotten och satt precis över ett hjul, vilket gjorde att jag fick sitta ungefär som en fällkniv. Bussen var avpassad för kineser och även om man hade en normal plats var det väldigt trångt för benen.

Bussen vill inte vara med
Efter ett par timmars resande skar bussen ihop totalt. Det lät som vi fick punktering, men det var något annat som gått sönder i motorn och att kunna fortsätta med denna buss var uteslutet. Chauffören verkade rätt förvirrad, ringde en del på sin mobil och gick och vankade (ungefär som han hoppades på att motorn bara skulle starta och var som nu igen).
    En till buss med en stor del mur-besökare från samma hotell som oss dök upp och stannade. Chaufförerna i vår och deras buss konfererade ett slagg, kliade sig i huvudena och väntade. Till slut kom en tredje buss fylld med kinesiska turister. Några av oss fick klämma in sig i denna och resten hoppade in i den andra bussen från vårt hotell.
    Det tog någon timma, innan vi blev avsläppta och här väntade ett koppel minibussar. Vi fick efter en stund visa upp våra biljetter och fick hoppa in i två minibussar. Ytterligare en stunds resande innan vi var framme vid rätt plats. Där fick vi betala 30 yuan (cirka 36 kronor) för inträdet till muren.
    På vägen från biljettkontoret och upp till själva muren var det mängder av försäljare som ville att vi skulle köpa deras muren T-shirtar, vykort, hattar, vatten, läsk och annat krimskrams. Jag var lite sugen på att köpa en T-shirt och prutade mig framåt efter vägen.
    Till slut hade jag fått rätt pris, tio Yuan (cirka 12,50 kr) för en T-shirt med tryck både på fram och baksidan av tröjan. Väl uppe på muren var vi i gruppen (nio stycken) något osäkra om vilket håll som var det rätta att gå, men till slut enades vi om att vänster var det rätta.
    Det var verkligen häftigt att se hur den slingrade sig fram längs bergskammarna. Hur de lyckades forsla upp allt material för att bygga den är svårt att tänka sig. Hur som helst så startade vår promenad, som skulle vara ungefär en mil lång och ta mellan tre och fyra timmar.

Första delen av promenaden så var det mestadels väldigt bra kvalitet på muren, eftersom den hade renoverats och restaurerats här. Den gick ömsom ganska rakt fram och på samma höjd, för att senare antingen gå nedför eller brant uppför.

Man skulle kunna säga att vi hade vädrets makter på vår sida denna dag, det var strålande sol och klarblå himmel. Möjligen var det lite för varmt och promenerandet tog lite på krafterna (delvis på grund av värmen, men även för att det gick mycket brant uppför eller nedför.
    Kvaliteten på muren blev sämre och sämre. Detta troligen eftersom de flesta besökare nöjde sig med att bara gå en liten sträcka på den. Således var de partier vi nu vandrade på inte lika mycket restaurerade. Vilket dock bara var bra tycker jag. Det kändes som det vid många delar var originalmuren vi vandrade på.

Det skall sägas direkt att jag varmt rekommenderar denna tur, men det kräver en hel del svett och kämpatakter för att orka hela vägen. Men å andra sidan finns det gott om tid och många möjligheter att vila sig i något av de svalkande tornen. Om jag inte är helt fel ute så har jag för mig att det var 26 torn efter vår sträcka.
    På vissa finns möjlighet att köpa vatten, läsk, snacks och glass, dessutom vandrar det runt kineiska försäljare mest hela vägen (kan bli lite påfrestande efter ett tag med deras tjat om T-shirts, vatten, böcker och vykort).

Ibland gick det väldigt brant uppför, bland annat passagen på bilden nedan, med hundra trappsteg uppåt.

När vi började närma oss Simatai, så var det dags för lite sura miner. Här var det nämligen dags att köpa en ny inträdesbiljett för 30 yuan. Vi tyckte att eftersom vi redan betalat vid den delen av muren vi kom från, så borde det räcka. Men det gick inte biljett killarna med på.
    Så det var bara att "bita i det sura äpplet" och betala. Denna sista del fram till slutmålet var lite tråkigare än övrig del och än surare blev man när det snart var dags att betala ännu en avgift. Nu för att gå över en liten hängbro. Jag och ett par till försökte gina och gå ned i den uttorkade flodfåran, men det var för brant. Fick motvilligt betala ytterligare fem yuan.
    Efter ungefär 3,5 timmars vandrande i hettan upp och ned längs muren var jag och de flesta andra tämligen uttröttade. Vi slog oss ned på en servering och tog in lite dryck. En stor öl gick löst på fem yuan, 1,5 liter vatten kostade sex och läsk vill jag minnas gick löst på fem yuan.

Total kaos i bussarna hem
Klockan var ungefär kvart över fyra och bussen tillbaka skulle inte komma förrän sex. När klockan hade passerat sex med 15 minuter syntes ännu ingen buss. En kille som tidigare på dagen körde oss med minibuss den sista biten, kom med en mobiltelefon och en av oss fick prata med damen från vår resebyrå. Hon sade att bussen var något försenad och skulle komma till klockan sju.
    Det var bara att sätta sig tillrätta och vänta ytterligare, jag hade dock mina tvivel att någon buss skulle komma till sju (kändes som det lika gärna kunde dröja ytterligare ett par timmar). Anledningen till förseningen var att de hade haft problem att få bussen lagad.
    Strax innan sju anlände dock bussen och nu utbröt det stora kaoset. När chaufförerna skulle bestämma vilka som skulle sitta var blev det väldigt konstigt. Först skulle vi från Fenglong Hotell (ungefär 20 personer) sitta i den ena bussen, sedan i den andra.
    De två chaufförerna ansåg båda att Fenglong:arna skulle sitta i den andra bussen. Till slut blev det total kaos då de kom fram till att ena bussen skulle köra till Fenglong och ett par till hotell och släppa av passagerare. problemet med detta var att då skulle den bussen bli mer än överfull och den andra knappt halvfull.
    Här blev allt så krångligt och svårt för chaufförerna att det ringde kontoret (resebyrån). En av oss fick prata med damen där och hon kom med den mest korkade iden, nämligen att vi från Fenglong skulle vänta på en tredje buss, som hon skulle skicka från Peking (vilket i så fall skulle ta tre timmar innan den anlände).
    Det tog en stund innan vi med höga röster ropade (och den med telefonen röt, att eftersom vi fick plats i de två bussarna om om alla Fenglongare satt i en och övriga i den andra). Hon förklarade sedan denna lösning för chaufförerna (som bara pratade kinesiska) och så kunde vi vid halv åtta äntligen åka hemåt.

Billig måltid vid hemkomst
Resan hem till hotellet tog ungefär tre timmar och trötta, svettiga och hungriga anlände vi. Tog en snabbdusch på rummet och sedan gick vi ut för att äta lite. Satt på en liten restaurang i närheten (utomhus) och beställde genom att peka på andras mat och med teckenspråk förklara att vi även ville ha stekt ris.
    Blev en god och billig måltid. Nio ganska stora grillspett med någon sorts kött, två stora tallrikar stekt ris med ägg och en nudelsoppa. Dessutom tio öl. Allt detta kostade endast 41 yuan (cirka 50 kronor) sammanlagt. Således endast 12,50 kr per person för ett skrovmål med ett par öl.

Tillbaka till guiden om Transsibiriska Järnvägen